Jag klarar inte av det mer, du är det enda i mina tankar. Jag kan inte se någon annan, bara du. Ända sedan jag såg dig första gången, har jag känt äkta kärlek, Även om vi inte känner varandra särskilt bra. Jag vill, men jag vet inte om jag vågar. När du kom in i mitt liv, förändrades allt, både lycka och sorg. Allt är helt annorlunda nu. Jag har nog aldrig varit kär på riktigt förut. Det känns så annorlunda, den där pirriga känslan i magen, när jag ser dig känner jag det där pirret. Det är härligt, samtidigt som det är obehagligt. Det finns bra saker med kärlek men även många dåliga. Men en sak vet jag, olycklig kärlek är bland det svåraste som finns. Varför ska det här hända just mig, en av miljoner. Jag trodde annat, något helt annat. Jag trodde du gillade mig. Men nej, då är man ful och duger inte. Vad gör jag för fel? Tyvärr, vi passar inte ihop om jag inte duger som jag är, tänker inte ändra hela mig på grund av dig. Kan du inte bara älska mig som den jag är, pallar inte det här. Det finns ett hopp, att du ändrar synen på mig. Jag väntar, tiden går sakta. Ska det någonsin bli något mellan oss? Det är det jag går och väntar på. Men jag börjar vingla, ingen är perfekt. Men ändå, det känns som om du är den ända jag vill ha. Kan inte sluta tänka på att du just sårade mig. Varför? det var nog det sista du hörde från mig. Det är väl ingen idé att ge sig på nån som inte kan älska en tillbaks? Slösa livet på dig. Fast ändå så kan jag inte släppa dig♥

Det där var min låt.